Spår 10

Står på perrongen. Hur många gånger? Sedan jag var sjutton? Vill inte räkna efter. En kvinna i min ålder greppar min arm, liksom bestämt, "men HEJ" säger hon förtjust och när jag möter hennes blick "oj, förlåt, jag trodde du var någon annan". Det är okej, det är lugnt, det tror jag också. Precis hela tiden. Jag har inte vant mig vid att det här är jag än.