Det var en jul när jag gick på högstadiet. Jag såg filmatiseringen av "Evita" med Madonna i huvudrollen och allt med filmen - storyn, musiken, texterna - gick rakt in i hjärtat på mig. Och har stannat kvar där. Jag vet inte hur många gånger jag sett den. Anna och jag kan, fortfarande, spela "I'd be surprisingly good for you" och så turas vi om att sjunga Evitas roll. Galet barnsligt men vi kan liksom inte låta bli.
Men den av låtarna som nog betytt allra mest för mig, och som varit mer eller mindre aktuell i perioder, är "Another suitcase in another hall". När man just har brutit upp från en relation, och man redan har gjort det ett par gånger, då finns det ingen sång som beskriver känslan bättre.
Alla frågor som surrar i huvudet, tvivlet på att hitta tillbaka till sig själv. Vart ska jag ta vägen nu? Och hur ska det gå till?
Och så kören som sjunger: du klarar dig, det har du gjort förut.
Men fråga inte mer.
(Klippet förfular sidan något, jag vet, men det är det värt. Trust me)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar