Att försöka

Det här med min nya, egna, lägenhet är förstås klurigt. Ibland kommer jag på mig själv med att tänka på hur jag ska inreda den och att jag känner något, som med välvilja, skulle kunna tolkas som entusiasm. Men sedan minns jag ju varför jag ska flytta, och då blir hela tanken på att välja tapeter och gardiner och placera ut möbler bara sorglig. 

Med det sagt: jag försöker. Verkligen.

I hallen har jag tänkt att ha Ferm Livings "Fashion" (översta bilden). Den kostar ju runt 750 kronor rullen. Därför hamnade jag lite i valet och kvalet när Maria och jag var på Rusta igår, för där fanns en tapet som påminde om "fashion" men som kostade 149 kronor rullen. Vad tycker ni? Går det att jämföra dem?

I övrigt förlöpte helgen bättre än jag vågat hoppas på. Det var första helgen utan att jag hade något stort planerat och det där vardagliga kändes läskigt, ska jag villigt erkänna. Men i fredags sov jag över hos min väninna Moj, vi hyrde film och köpte thaimat och hade ett välbehövligt pyjamasparty. En kompis och hans familj tog med mig på brunch, Maria och jag långpromenerade och blev sedan bjudna på middag hos kompisar till henne. Och trots att ledsenheten nu har konkurrerat ut chocken som huvudsaklig känsla hos mig, så känner jag mig rätt stolt över hur jag klarade ur de här dagarna.

Stolt över en helt vanlig helg? Här i livet byter man perspektiv över tid, det måste man säga.

Bild härifrån

Bild härifrån