Krigare

No pain, no gain. Mobilbild från klubbens omklädningsrum.

Jag läste någon gång att när man är helt slut mentalt och fysiskt och tänker att "nu går det inte längre", då har man, liksom objektivt, 80% kvar att ge. Om det skulle krisa. Om livet hängde på det. Då kan man. Jag tycker att jag har vetat mina gränser och mina förmågor riktigt bra. Men de här månaderna har jag nog överraskat till och med mig själv positivt. Jag lyssnar på Aguileras "Fighter". Och tolkar den såväl bokstavligt som metaforiskt. År ut och år in. Gud vad jag älskar den här låten.

Never, saw it coming
All of, your backstabbing
Just so, you could cash in
On a good thing before I realized your game
I heard, you're going around
Playing, the victim now
But don't, even begin
Feeling I'm the one to blame
'Cause you dug your own grave, uh huh 

it makes me that much stronger
Makes me work a little bit harder
It makes me that much wiser
So thanks for making me a fighter
Made me learn a little bit faster
Made my skin a little bit thicker
Makes me that much smarter
So thanks for making me a fighter