Min andra universitetstermin pluggade jag litteraturvetenskap. I min grupp gick en tjej som var så där amerikanskt high school-film-perfekt. Hon var så vacker att det inte gick att tänka på något annat när hon pratade. Och ödmjuk och intelligent och alltid omtänksam. Lite som den där provocerande goda systern i filmatiseringen av Alice i Underlandet, ni vet. Så att man, fast man tycker om personen, får tvångstankar av att vilja smyga in könsord i var och varannan mening och tugga med öppen mun.
En gång berättade hon för mig att hon aldrig åt en banan "uppifrån och ned" offentligt. Eftersom det så lätt kunde missuppfattas. Istället bröt hon av dygdiga små bitar av bananen med fingrarna och åt dem en och en. För att föregå eventuella freudianska tolkningar på tunnelbanan eller på busshållplatsen.
Jag tänker på det där ganska ofta när jag äter banan (uppifrån och ned) offentligt.
Idag såg jag en kvinna äta mango på tunnelbanan. Hon bet av toppen på mangon och sedan lyckades hon pressa upp fruktköttet med fingrarna för att suga i sig det. Som en halvsmält Calippoglass ungefär. Utan att spilla en droppe. Men med en lidelse som hämtad ur, typ, Lady Chatterlys älskare. Jag stirrade på henne från Gamla stan till Gullmarsplan.
Jag tror inte min gamla kursare skulle ha godkänt det sättet att äta frukt på offentligt.
Väl framme vid Gullmarsplan hade jag tänkt så mycket på mango att jag gick direkt till frukståndet på torget och köpte en. För 20 kronor. 20 kronor!
Men jag skalade den med potatisskalaren. Skar i fyrkantiga bitar. Och åt med gaffel och servett som en fin flicka. Min gamla kursare skulle ha varit stolt. Det finns en risk att jag hade tuggat med öppen mun. På pin kiv.
Idag såg jag en kvinna äta mango på tunnelbanan. Hon bet av toppen på mangon och sedan lyckades hon pressa upp fruktköttet med fingrarna för att suga i sig det. Som en halvsmält Calippoglass ungefär. Utan att spilla en droppe. Men med en lidelse som hämtad ur, typ, Lady Chatterlys älskare. Jag stirrade på henne från Gamla stan till Gullmarsplan.
Jag tror inte min gamla kursare skulle ha godkänt det sättet att äta frukt på offentligt.
Väl framme vid Gullmarsplan hade jag tänkt så mycket på mango att jag gick direkt till frukståndet på torget och köpte en. För 20 kronor. 20 kronor!
Men jag skalade den med potatisskalaren. Skar i fyrkantiga bitar. Och åt med gaffel och servett som en fin flicka. Min gamla kursare skulle ha varit stolt. Det finns en risk att jag hade tuggat med öppen mun. På pin kiv.
 |
| Mangon på bilden har inget med mangon i texten att göra. Källa. |
Hihi...det här var lite roligt!! Ska tänka mig för nästa gång jag äter en guleböj så att man inte sätter några idéer i huvudet på folk runt omkring!!
SvaraRaderaBryttekniken använder jag också. Och mango offentligt? Den håller man väl ändå för sig själv :)
SvaraRaderaLouise: haha, jag vet! Men du bör nog även undvika att använda ordet "guleböj"... :-)
SvaraRaderaPojkarna: det kan jag mycket väl tänka mig min vän, mycket väl :-*
Detta får mig att direkt dra mig till minnes en historia som inträffade när jag arbetade som kurator på ett sjukhus. Vi hade en psykoanalytisk ptp-psykolog och en dag hade jag med mig en både lång och grov morot. Tänkte att jag skulle bryta den i två bitar och ta ena biten den dagen och andra biten nästa dag. När jag bröt moroten frågade den psykologen om jag inte kunde ta den i min mun utan att kastrera den först. Numera tuggar jag alltid i mig allt avlångt aggressivt...
SvaraRaderaSlår ett slag för fryst, mikrad mango. Då slipper man allt ev kladd.
SvaraRaderaHaha, en killkompis sa just det där om banan till mig, att om jag åt den som.. eh, jag åt, så skulle alla killar som tittade på mig tänka på en viss sak..
SvaraRaderahaha, ja det blir lite viktorianskt över det... "vi får inte visa benen på stolarna för då kan folk tänka opassande tankar" :-)
SvaraRadera