Oemotståndligt

Eftersom  trillingarna är ungefär det gulligaste jag vet fick de i våras en ask med virkade bakelser av mig. Eftersom övernattning hos dem ingår i jultraditionen hann vi umgås rätt intensivt i förrgår och igår och jag kunde nöjt konstatera att ungarna faktiskt lekte med mina virkade alster. Spontant. Det vill säga, de artighetslekte inte, utan kom faktiskt kånkande med damsugare och kanelbulle och började driva kafé mitt i vardagsrummet. Eftersom jag smälte totalt inför dem redan första gången vi träffades så var jag mest en liten, smickrad, hög på trägolvet vid det laget. Men sedan var vi tvungna att samla ihop mig, fästmannen och jag, och tog bussen tillbaka till mina föräldrar.