Det här med att vränga och stoppa

Igår hade fästmannen och jag en göra-ingenting-alls-dag, vilket i mitt fall innebar att jag tog fram alla mina Tildaböcker och tömde pysselskåpet på stuvar. Eftersom mina garnnystan har växt ur den söta plåtburken jag köpte till dem för något år sedan, sydde jag först en liten påse att förvara de garn jag använder mest i. Sedan gick jag lös på Tildaböckerna.

Det är märkligt för det är galet tråkigt att rita av mönstren, det är riktigt tråkigt att vända de sydda små delarna rätt, det är nästan lika tråkigt att stoppa dem och tråkla fast dem på rätt ställe. Så när jag satt där och irriterade mig på den där transportsträckan som just den pysselbiten måste sägas vara, glömde jag nästan av varför jag hade börjat. Men när det var dags att kombinera kläderna, lista ut söta detaljer, göra frisyren och ansiktet... då glömde jag det där ritandet och vrängandet och stoppandet och tråklandet. Och tänkte att det här, det måste jag göra om. Snart. Så nu är det söndag förmiddag och jag glor på stuvarna och funderar på att göra en docka till.

Hur blev den då? Superfin. Imorgon ska ni få se en bild.  

Pärontyget är från en diskhandduk som jag köpt i en inredningsaffär, ett bra tips om du ska göra applikationer eller något i lappteknik.